Tillbaka

Jag är tillbaka, nästan fyra månader ....vad tiden går fort. Det blev en paus där livet och tankar och funderingar kom emellan och min privata egna blogg fick lite inlägg istället.

Att börja på en ny arbetsplats tar sin tid och det händer alltid mycket och det blir mycket känslor när man har ett arbete med människor och helst när du använder din egen person som ett arbetsverktyg.

I dag ska vi ta en cykeltur och ett av stoppen blir Stadsmissionen vi har en påse med saker att lämna in och sen gillar jag att titta på folk.

Vi ska ha sambons syster och man på middag i kväll så efter cykelturen blir det lite fix med köttgrytan som ska serveras i kväll.

På återseende!
                                             

Älska glömma och förlåta.

För ett år sedan..

Satt jag på en strand i KapVerde och lät solen och den varma vinden värma min frusna kropp och själ. 
Jag hade kapitulerat för vad jag insett att jag inte kunde påverka och tvingats att lämnat över till en annan människa som bär lika mycket ansvar som mig för vårt barn. 
På något vis hade jag förlikat mig med det som hände och behövde vila och slicka mina sår. 
Min sambo och jag träffade ett annat par som bodde alldeles bredvid oss och det blev många fina stunder med dom med samtal om livet och sånt ♥
Det är tur att man inte vet allt om sin framtid lite i taget så man orkar med liksom. 

I dag sitter jag i en lägenhet och när jag tittar ut genom fönstret ser jag andra lägenheter och asfalt. Jag sitter inte i ett hus och tittar ut över ett öppet landskap som då för ett år sedan.
Vi har alla kämpat och jobbat med oss själva för att skapa den framtid vi vill ha. Jag tänker ofta att jag är otroligt tacksam för att få leva i Sverige som har så mycket hjälp att erbjuda familjer i kris om man är beredd att ta emot och kämpa för sina rättigheter. Flera gånger varje vecka så kan jag se att vi alla har gjort stora framsteg och fortsätter jobba framåt och ibland bakåt för att såklart skapa det liv vi vill ha. 

Tänker på orden man skrev i poesi böckerna när man var liten..

Lär dig livets stora gåta Älska Glömma och förlåta!

2 Juli

Den här texten mötte mig i dag; 

If you see a gift within one of your spiritual siblings, then it must be true that you have that gift available to you as well. 

Jag tycker den är så talande då jag tänker så här; Människor kommer och går i livet en del är kvar för alltid andra en kort stund för att sedan komma tillbaka och en del ser du aldrig igen. 

Människorna som har något som jag tycker att jag jag mår bra av att ta lärdom av eller har kloka saker att säga och jag bara vet att den här personen kommer att finnas ett tag i mitt liv men inte för alltid. 

Vilket kan vara sorgligt när man tycker om någon men det gäller att ta tillvara tiden och lära det som ska läras och släppa taget när det är dags för att hålla för hårt mår ingen bra av. 

Jag har erfarenheten att vi båda höll kvar för att vi trodde vi kunde få tillbaka det vi hade istället för att tacka varandra och inse att vi var färdiga med varandra i detta livet, kanske möts vi i nästa men det vet vi inget om nu. 

Sen finns det dom som kommer att finnas kvar som man mår bra av och känner att vi kommer tillbaka till varandra om och om igen.

En härlig lyckokänsla!

Söndag

Så var det söndag kväll igen. Denna helgen har tillbringasts i goda vänners lag. Fredagkvällen på Afterwork med fina kollegor. Det är sånt man behöver för att må bra och knyta banden lite hårdare så blir vardagen lättare. 

Lördagen och största delen av söndagen har vi varit i goda vänners stuga på Öland och firat midsommar denna helgen oxå. Midsommar är en trevlig helg så varför inte fira den två helger i rad! 

Denna veckan blir en språngbräda då semestern börjar på fredag kväll. 

Ett fullspäckat schema denna veckan så det gäller att ta tillvara på tiden. 

I kväll njuter jag av vackra blommor i hallen. 

Studentvimmel

Vilken dag!
Himlen öppnade sig exakt kl 14 när eleverna sprang ut och det vräkte ner regn. 
Tor slog med sin hammare och åskan var öronbedövande. 
Allt blev blött, skjortor kavajer och finaste klänningarna blev färgade av band och blommor och dom kommer aldrig gå att få fläckfria igen. 
Men det är också ett minne av Staggs student och det kan ju bara betyda tur denna magiska fullmånefredag den trettonde juni 2014!

Studentfirandet är över och jag minns hur tomt det kändes när tryggheten var bortryckt och man skulle stå på egna ben inget att luta sig på... det var nu det blev på allvar och vingarna skulle prövas. Gymnasietiden var frihet och kärlek för mig. Jag önskar min finaste lycka till nu när det är dags att fälla ut vingarna.

Vilse

När jag vaknar i dag har jag känslan av att vara på fel ställe och tanken snuddar vid att -jag åker hem sen... 

Men hemma är ju här nu.. 

Det är en känsla jag inte riktigt kan beskriva då det var väldigt länge sedan jag kände den. 

Det är en känsla lite av att lämna utan att vara färdig, en sådan känsla är jag inte van vid.

 Jag lämnar alltid när jag är färdig och då är jag väldigt färdig när jag går. 

Jag är en människa som är tills sista blodsdroppen. 

Jag kan likna den här känslan med den som jag hade som ung när en kille gjorde slut och jag själv ville vara kvar. Jag kanske inte ville vara "ihop" med honom för att jag älskade personen för det gjorde jag nog inte utan för att det passade mig av olika anledningar att vi var "ihop". 

En slags sorg och tomhet med en svart klump över sig.

Tomhet och sorg över att blivit ensam kvar. 

Nu är jag inte ensam utan med min familj. Det kan nog vara själen som fattas här för mig och jag vet att det tar tid innan den "sätter" sig. 

En jobbig känsla då det känns väldigt ensamt här nu. 

Två dagar kvar

Nu är det bara torsdag och fredag kvar sen går det stora flyttlasset och jag kommer att lämna för mig ett av de vackraste ställena på jorden.

Den här platsen som ger mig  lugn och ny-påfyllnad av energi och där det är lätt att andas. 

Snart snart har jag slutat att älta och när jag låser dörren för sista gången och lämnar nycklarna är jag redo för att ta emot det nya.

Allt blir bra till slut...

Två stenar som tyngt mig har fallit bort den här veckan. Den första är söta katten Saga som för 9 år sedan bestämde sig för att bo med oss i detta huset. Hon ville ha lugn och ro på landet. Jag har en känsla av att hon inte kommer att vilja bo med oss i lägenheten utan gå tillbaka till Stäflö😥 den andra stenen är de pengar vi får betala för flyttstädningen då vi inte har orken just nu att göra det själva. De pengarna kunde användas till renovering/saker till lägenheten ist😞Men allt blir ju bra till slut och är det inte bra är det inte slutet än😌 Saga är välkommen att bo hos grannen om hon väljer att gå tillbaka till huset. Huset ska renoveras så vi behöver endast städa kyl, frys och spis😊 I kväll är ni välkomna på bar-tömning hos oss

Barn med Ken Ring

När jag tittade på programmet Så mycket bättre den 23/11 2013 där Ken Ring framför sin version/tolkning av Ulf Dagebys låt Barn som är tillägnad alla döttrar därute: Då så sjöng han min sanning mina känslor jag kände då det enda jag behövde byta ut var pappa och lägga dit mamma istället. 

Barn 

en del av min vardag då!

Två månader har gått baby
Jag svär det känns som om du inte har förstått 
Jag försökte göra allt för att du en dag ska bli nått 
Jag ser hur du växer och jag vet att våran tid går bort 
Mamma är så ledsen jag sitter i ditt tomma rum 
Tittar genom bilder shit du var så himla ung
Du var så vacker med ditt raka bruna hår
Jag sitter här och saknar dig känns som igår 
När du stack för ett litet, litet tjafs 
Och nu gömmer du dig hos pappa och vill inte jag ska se dig alls 
Och svenska staten ja dom säger du har rätt
När man väl är 14 så får man väl bestämma för sig själv
Men det känns så jävla sjukt att jag inte kan göra nåt
Och om jag hämtar dig så säger dom att jag gör ett brott
Min hand den skakar jag biter mig i fingret 
Jag blundar och bara ser hur du springer 

Barn kan aldrig sitta stilla vid en strand 
Jag sitter här och drar fingret genom sand
Och barn, de vill fly till ett land
Och då sitter jag kvar som en ensam varg

Älskling mamma sitter i det tysta
Jag ber till Gud om att få lite styrka
Och jag är ingenting utan dig, jag svär jag dör, 
Precis som det ditt namn faktiskt står för
Tyvärr får din bror lida nu igen 
Det är inte samma känsla när vi kommer hem 

Jag kämpar som ett lejon jag tänker aldrig ge mig

 vilar korta stunder för att orka driva vidare

De säger jag är galen 
Men vem fan känner mig?

Jag älskar dig!

Dit vill jag aldrig aldrig aldrig igen!

Vatten

För några somrar sedan åkte jag och några vänner taxi till "stan" för att njuta av sommar-stämningen på uteserveringarna. 

Vi åkte med en man från Afghanistan och min kompis som varit tillsammans med en kille från Afghanistan pratade med honom om landet.

Hon lärde sig språket och de skulle förlova sig men kulturkrocken blev för stor och de gick skilda vägar. 

Taxichauffören och min vän hade ett tyst samförstånd som jag inte förstod. 

Jag tänkte efteråt att vad lite jag vet om värden, man är i sin egen bubbla och ibland är det ju förstås skönt men det kan vara farligt också om man inte är öppen för mångfalden. 

Men i alla fall, när vi haft vår kväll på "stan" så skulle vi dela en taxi hem, det var samma chaufför som på resan in till "stan" och jag som bodde längst ut blev sist kvar i taxin.

 Sommarnatten var varm och när chauffören stannat vid mitt hus fick han en körning en timmes bilväg bort och frågade om jag ville vara snäll och fylla på hans vattenflaska, vilket jag gjorde och tog också med ett glas vatten ut för jag tänkte att han nog var törstig. 

Chauffören tackade och drack av vattnet i glaset sakta och smakade på det nästan som en vinprovare smakar på vinet och han var alldeles tyst när han sakta drack upp vattnet.

Jag blev lite osäker och ville förklara att vi inte har kommunalt vatten och att vårt vatten smakar lite annorlunda. 

När han sedan tittade upp på mig var han helt lyrisk och sa att vattnet smakade precis som det vatten som kommer från hans farmors brunn i byn han var uppväxt i. 

Han berättade för mig hur platsen såg ut och hur han hämtat vatten till sin farmor när han var liten.

Jag blev väl lika uppspelt och glad som honom över detta fantastiska vatten och hoppade in efter två petflaskor till av vattnet, så han kunde ta hem och bjuda familjen på.

När han åkt och jag stod i köket i min T-shirt och drack vatten tänkte jag på hur gott vattnet smakade och att ett glas vatten kan ge så många minnen och att flaskorna han fått snart skulle öppnas och att frun skulle minnas vattnet precis som mannen gjort. 

Deras barn skulle titta på sin pappa och lyssna på hans berättelse om farmors hus och hur det såg ut där precis som han berättat för mig.

 Flaskorna med vatten skulle öppnas och man skulle andäktigt smaka på vattnet. 

Jag tänkte på hur lyckligt lottad jag är som får dricka detta nästan magiska vatten varje dag.

När vi flyttar nu så tar jag nog med mig ett par petflaskor av detta  magiska vatten ;)

 bilden är lånad av http://karl-lvovich.com/tags/%EF%EE%EB%E5%E7%ED%EE%F1%F2%E8/

❤️

Älska den du är, det du gör och dom du lever nära - det är allt!

Inte långt kvar

Tänk vad olika det kan vara,dottern som inte gillar att flytten blir 14 dagar senare och jag som tycker det ska bli skönt så hinner jag med. I kväll har vi fyllt i en massa tråkiga papper inför flytten och skrivit listor på vad som måste göras.

Hittade denna bilden i kamerarullen på fina sommarblommor från trädgården,

och våra jordgubbarna som är så goda. 

Dom som är den där gamla sorten som är ärvda från Öland, det blir inget av varken blommor eller jordgubbar i år. Jag är inte klar än, lite till ska jag sörja min trädgård innan jag kan gå vidare.

❤️

Tänker på det där med att bli klar med vissa saker. 

 Ibland kan man inte göra avslut utan man får lägga det ouppklarade i en minnes ask för att ta fram senare eller aldrig. Det beror på om man kan göra nåt bra av det. Natti natti på er❤️

Mat helg!

Denna helgen blev en riktig "mathelg".

Fredagen avslutades hos mina föräldrar där vi åt en god vildsvins gryta.

I lördags var det dags för tjejmiddag hos S. Kvällen började med en gurk drink! 

Den tyckte vi alla var mindre god. Stackars S som mixat och pressat och gjort sig till:).

Förrätten var en räkbakelse som var fantastiskt god!

Middagen blev Pulled pork och en fantastiskt god lime paj till efterätt. 

Jag småfnissar fortfarande åt resten av lördagens bravader. 

Det är lite häftigt att när vi blandar våra energier så hamnar vi oftast i samma läge och vad som helst kan hända. 

Vilket det också gör. 

Stackars E blev bestulen på sin handväska med både kontanter kreditkort och splirrans ny mobil :((.

Riktigt trist!

Ms söndagsmiddag blev köttfärslimpa! Skönt att det är måndag så det blir lite ordning. 

Be kind always

Har sagt det förut säger det igen; du vet aldrig vad en annan människa bär på. Ytan är bara en fasad utåt alla har sina hemligheter att bära som gör att man agerar eller reagerar på ett visst sätt. 

Men det är alltid viktigt att tänka på om det man säger eller gör är till nytta för mottagaren eller om det skadar, även om du själv blivit sårad så gör inte illa tillbaka. 

Lånar denna bilden av en vän på fb den är så sann. 

Nöjd med dagens inköp!

Jag har varit på vardagslyx hos en god vän som anordnat ett "inrednings party" med vackra saker för ögonen och god mat i magen samt gott att dricka  och sist men inte minst varma kramar från fina vänner ♥ 

Jag är nöjd med dagens inköp och den här fina vägghyllan för tavlor kommer att pryda vårt sovrum, kanske blir det över sängen med ett par ljuslyktor och en fin tavla på.

Den här tavlan kommer att få sin plats i hallen!

Sista samtalet

Jag står nu och väntar på sonen, jag får vara med på det sista utvecklingssamtalet och jag känner mig hedrad. 

Som vanligt när jag kommer till den här skolan känns det som om jag blir 17 år igen, en riktig nostalgitripp. Här gick vi på social linje i härliga 2 år. 
De åren tillhör de år som jag räknar som dom bästa❤️

När jag lämnar skolan är jag mamma ego boostad för ett bra tag framöver och sprickfärdig av stolthet!

Älskade barn❤️

Ingen kan göra allt men alla kan göra något!

Jag har så svårt att släppa tanken, den på kvinnan som lever min mardröm.
Jag levde en av mina mardrömmar i höstas men den har försvunnit för alltid hoppas jag, den om att förlora sitt barn.
Nu läser jag om kvinnan som lever min mardröm, den om att dö ifrån sina små barn. 
I veckan lyssnade jag på sommarprataren Kristian Gidlund och han beskriver precis som Lina att jag har inget som jag måste göra för att dö nöjd. Följ gärna länkarna och glöm inte den om Linas sista önskan. 

Linas sista önskan 

Bilden är lånad av Himlen är överskattad

"Rosengård"

Jaha och där gick mitt fina skrivbord ut genom dörren..det känns lite bra att det var en bekant som köpte det.

Vi bodde i "Rosengård" båda två under en period i livet och vi försökte att bena upp alla turer och i vilka lägenheter vi bott i.

Dörrarna stod alltid öppna sa hon och en massa barn som gick ut och in och ja så var det nog, som ett kollektiv.

Jag separerade med barnens pappa under den här perioden och grannarna i huset blev en del av min familj. 

Poolen vi köpte som sköttes av farbror B den var pedantskött inget slarv när han fixade.

Lokalen vi firade nyår och Halloween alla födelsedagskalas i. 

Jag minns värmen. 

Jag kände mig aldrig ensam där, grill varje helg och när barnen somnat kunde jag ha fönsterna öppna (så jag hörde om barnen vaknade) och sitta på gården med grannarna och ta ett glas vin i sommarnatten. 

Eller fick dom sitta i vagnen och sova. 

Sen flyttade jag ihop med en ny man i vår underbara sexa på andra våningen, som jag älskade den lägenheten ♥

I 14 år bodde jag i "Rosengård".  

Först med barnens pappa i trean det måste varit i fyra år innan vår son föddes, sedan  tre år till och så föddes dottern och vi flyttade till fyran där vi bodde i fyra år. 

Sedan  flyttade vi till sexan där vi bodde  i tre år innan vi flyttade till "landet". Det är några år av mitt liv:)

Inget är för evigt och grannarna började flytta åt olika håll en del köpte hus och andra flyttade närmare centrum. 

Vår sexa blev väldigt dyr att bo i och vi var tvungna att hitta ett annat boende. 

Jag hade en längtan till landet stillheten tystnaden och det var för mig dags för en ny tid i livet. 

Jag var tvungen att utvecklas och gå vidare, men med vad det visste jag inte riktigt.

Snart är det dags för ännu ett nytt kliv något nytt att utvecklas i. 

Vi får se vad det blir!

Lite som att hoppa från bryggan, du vet inte riktigt vad som finns i vattnet under dig!

1:A April

Kan inte låta bli ;)

Förkylt!

Jag hade sett framemot i dag, då jag skulle ha "semester". 

Jag skulle åka till Öland och mysa med fina vänner.

Prata dricka vin och bara va. 

Nu ligger jag i sängen istället med feber och förkylning. 

En fin vän har varit här och lämnat massa godsaker så det känns lite bättre nu, ska tycka synd om mig en liten stund till bara.

Hoppas ni andra är ute och njuter i den härliga vårsolen ☀️ Själv ska jag hugga in på godsakerna jag fått😊 och titta på ett avsnitt av welcome to Sweden!